Referensdata om densitet, styrka, hårdhet och naturlig beständighet för de träslag och träbaserade konstruktionsprodukter som oftast används i fasader, beklädnad, konstruktionsvirke och invändiga ytor. Sammanställd för arkitekter, byggare och föreskrivare.
"Barrträ" betyder botaniskt barrträ, inte nödvändigtvis fysiskt mjukt — lärk är till exempel starkare än många lövträslag.
| Träslag | Latinskt namn | Densitet (kg/m³, 12%) | Janka-hårdhet (N) | Böjhållfasthet MOR (MPa) | Beständighet (EN 350) | Typisk användning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Gran | Picea abies | 405 | 1,680 | 63.0 | 4 – något beständig | Konstruktioner, limträ, invändig panel, möbler |
| Tall | Pinus sylvestris | 550 | 2,420 | 83.3 | 3–4 – måttligt till något beständig | Konstruktioner, golv, fönster, behandlat trä för utomhusbruk |
| Europeisk lärk | Larix decidua | 575 | 3,290 | 90.0 | 3–4 – måttligt beständig | Fasader, trall, stolpar, båtbygge |
| Douglasgran | Pseudotsuga menziesii | 510 | 2,760 | 86.2 | 3–4 – måttligt beständig | Bärande konstruktioner, balkar, fasader, plywood |
| Silvergran | Abies alba | 415 | 1,420 | 66.1 | 4–5 – något eller inte beständig | Konstruktioner, plywood, invändig finish, pappersmassa |
| Västerländsk rödceder | Thuja plicata | 370 | 1,560 | 51.7 | 2 – beständig | Fasader, bastur, utvändig beklädnad, takspån |
EN 350-beständighetsklass: 1 = mycket beständig, 5 = inte beständig. Gäller främst kärnved; splintved är generellt inte beständig. Densitet och mekaniska värden kan variera ±10% beroende på växtförhållanden och fukt. För konstruktionsdimensionering, använd hållfasthetsklassen för sorterat virke (t.ex. C18 eller C24).
| Träslag | Latinskt namn | Densitet (kg/m³, 12%) | Janka-hårdhet (N) | Böjhållfasthet MOR (MPa) | Beständighet (EN 350) | Typisk användning |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Engelsk ek | Quercus robur | 675 | 4,980 | 97.1 | 2–4 | Golv, möbler, trappor, utvändiga detaljer, tunnor |
| Europeisk ask | Fraxinus excelsior | 680 | 6,580 | 103.6 | 5 | Golv, möbler, verktygsskaft, sportutrustning |
| Europeisk bok | Fagus sylvatica | 710 | 6,460 | 110.1 | 5 | Möbler, trappor, golv, böjda komponenter |
| Vårtbjörk | Betula pendula | 640 | 5,360 | 114.3 | 5 | Plywood, möbler, golv, svarvade komponenter |
| Klibbal | Alnus glutinosa | 535 | 2,890 | 91.4 | 5 (beständig vid permanent nedsänkning) | Bastur, invändig panel, möbler, plywood |
| Asp | Populus tremula | 450 | 1,650 | 62.0 | 5 | Bastulavar, invändig panel, tändstickor, förpackningar |
| Material | Typisk densitet (kg/m³) | Styrka / styvhet | Fuktbeständighet | Huvudsaklig användning |
|---|---|---|---|---|
| Granplywood | ≈460 | Medelhög; starkare längs ytfibern | EN 314-2 klass 3-lim finns | Väggar, tak, golv, förpackningar |
| Björkplywood | ≈680 | Mycket stark och styv, bra skruvhållfasthet | Utomhuslim finns; skydda kanterna | Möbler, transport, golv, formarbete |
| OSB/3 | 600–680 | Konstruktionsskiva; styrkan beror på riktningen | Kan användas i fuktiga förhållanden, inte vattentät | Väggar, tak, undergolv |
| MDF | 650–800 | Enhetlig, lätt att bearbeta; medelhög styrka | Standard för torra utrymmen; MDF.H för fuktiga | Möbler, dörrar, målade och frästa delar |
| LVL | ≈510 | Mycket stark i huvudriktningen; LVL 32–48 | Vanligen i skyddade konstruktioner | Balkar, stolpar, överliggare, bjälklagselement |
| CLT | ≈490 | Bärande massivträpanel | Serviceklasser 1–2; kräver väderskydd | Väggar, golv, tak, trappor |
| Limträ | 430–500 | GL24: böjning 24 MPa, MOE ≈11.5 GPa | Invändigt och skyddat utvändigt | Balkar, stolpar, bågar, långa spännvidder |
Plywood med klass 3-lim = fuktbeständig limfog, inte att en obehandlad skiva kan stå utomhus på obestämd tid. CLT, LVL och limträ är bärande konstruktionsmaterial — använd tillverkarens prestandadeklaration för dimensionering.
Trä som används i fasader, beklädnad och offentliga byggnader behöver ofta uppfylla krav på brandreaktion. Lär dig hur SPFR100 uppnår EuroClass B-s1,d0 på trä →